Under den senaste 10-årsperioden har jag arbetat med nya konstnärliga metoder för överföring av bilder och mönster genom partiell friläggning av betongytor. År 2000 fick jag möjlighet att realisera mitt första offentliga arbete i tekniken i samband med en gestaltningstävling för Stadshagens Tunnelbanestation i Stockholm. Min idé var att överföra fotografiska naturmotiv från min hemtrakt till väggarna i biljetthallarna i skala 1:1. Då jag tidigare under mina studier på konsthögskolan i Stockholm på egen hand laborerat med olika varianter utgick jag också från att tekniken fanns i bruk inom industrin i Sverige.
Jag vann tävlingen under förutsättning att teknikens tillförlitlighet kunde garanteras men blev tvungen att vända mig utomlands för att hitta erfarenheter inom området. Jag fortsatte sedan mina laborationer hemmavid och kunde presentera en genomförandeplan för tillverkningen. Trots stort intresse inom Svensk
prefab-industri så fanns det då inget företag som vågade sig på att åtaga sig produktionen, vissa prover gjordes men mina egna resultat fungerade bäst så jag
anlitade några hantverkare och tillverkade verket manuellt i enkla men funktionella arbetslokaler på Konstnärernas Kollektivverkstad i Nacka.

Samtliga metoder baseras på grafiska tillverkningsprinciper, bildunderlaget trycks endera digitalt eller med screentryck och kan med fördel göras i upplagor precis som andra grafiska applikationer. Tryckets "färg" består av en kemikalie som hindrar betongen från att härda på just de partier eller punkter som motsvarar bildernas punkter eller linjer. Efter härdning av betongytan och tvätt med vatten återstår en gravyr i form av en millimeterdjup friläggning av betongens ballastinnehåll vilket även ger en kontrast mellan cementets egenfärg och stenmaterialet i ballasten.
Teoretiskt sett är detta mycket enkelt att åstadkomma men i praktiken en mycket känslig process där faktorer som temperatur vid gjutning, ballasttyp, tillsatsmedel och manuell hantering är avgörande för resultatets utfall.

Metoderna har gradvis förfinats och nya varianter har tillkommit under arbetenas gång, ett av dessa är Betong-Intarsia för vilket jag sökt patent.
Metoderna har också tillämpats industriellt i flera av mina egna gestaltningsuppdrag
och jag samarbetar även med andra konstnärer, arkitekter och formgivare i olika
projekt där teknikerna kan tillämpas.

Artikel ur Design och Arkitektur tidskriften Forum, hösten 2004

Artikel om Grafisk betong i uppslagsverket Wikipedia